While In Germany, Do As the Germans
Right - we´re in Germany and right now I´m at the hostel where we´re staying, it´s called Alcatraz, so we´ll probably never leave unless we dig a whole behind the toilet and swim across the Elbe. Or something...
Been out walking, seeing the sights with Sara for a couple of hours. We had a great breakfast/brunch at a cosy smoky café. We sat out in the sun and it was really warm. Too warm to be mid-November,really. I had a Latte Machiato that was super.Everybody is smoking here - wherever you go, there is somebody sucking a cancer-stick. Germans - they just never learn ;-)
Saw a sign that read: Ola Schmuck, hehe...Wish I had a digital camera to document everything. I love Berlin - so many nice and cosy bars and cafés, streets and sushiplaces. We went over to the holocost memorial place by Unter den Linden. It was impressive. Just a lot of grey big stones in diffrerent sizes, but the ground is never flat, so it feels like being on a ship rolling on the waves as you walk along the lines of stones. Impressive. A guy was playing guitar in the subway and we thought we should try to do the same. Maybe in Rotterdam where we´re going tomorrow?
We went to the great Tv tower - the Fernsehen Turm - to go up and watch the view, but it was too expensive for us unfortunately. Have to eat while on the road as well, so the tv turm will have to wait for us until the next time...
We ended the whole day going to this weired place called "White Trash". From the outside it just looks like a china food place, but once inside it´s the coolest rock bar - big place with tattoed waitresses that serve Big hamburgers. Really cool, rockish, but at the same time cosy and mellow atmosphere. Had a beer and sat down for a while but I got tired and we headed back to Alcatraz. Now we´re off to bed. Long drive to Rotterdam tomorrow.
Feet are aching and probably smelling as well. Tired.
Been out walking, seeing the sights with Sara for a couple of hours. We had a great breakfast/brunch at a cosy smoky café. We sat out in the sun and it was really warm. Too warm to be mid-November,really. I had a Latte Machiato that was super.Everybody is smoking here - wherever you go, there is somebody sucking a cancer-stick. Germans - they just never learn ;-)
Saw a sign that read: Ola Schmuck, hehe...Wish I had a digital camera to document everything. I love Berlin - so many nice and cosy bars and cafés, streets and sushiplaces. We went over to the holocost memorial place by Unter den Linden. It was impressive. Just a lot of grey big stones in diffrerent sizes, but the ground is never flat, so it feels like being on a ship rolling on the waves as you walk along the lines of stones. Impressive. A guy was playing guitar in the subway and we thought we should try to do the same. Maybe in Rotterdam where we´re going tomorrow?
We went to the great Tv tower - the Fernsehen Turm - to go up and watch the view, but it was too expensive for us unfortunately. Have to eat while on the road as well, so the tv turm will have to wait for us until the next time...
We ended the whole day going to this weired place called "White Trash". From the outside it just looks like a china food place, but once inside it´s the coolest rock bar - big place with tattoed waitresses that serve Big hamburgers. Really cool, rockish, but at the same time cosy and mellow atmosphere. Had a beer and sat down for a while but I got tired and we headed back to Alcatraz. Now we´re off to bed. Long drive to Rotterdam tomorrow.
Feet are aching and probably smelling as well. Tired.
SGJKÄ
So I´ve been away for a week or two and what do I see when I log in? Well something like 54 spams telling me everything I need to know about small boobs, big boobs, teenage porn, fxxking and whatever... It sickens me and most of all it really makes me sad.
Tonight Sara opened for Juliana Hatfield at KB in Malmö. It was a good show although Sara said it wasn´t good enough. Which it really was. We had a good night at KB and continued with a really nice little afterparty at our place.Juliana was really sweet and nice to talk to.
Yesterday we went to Inkonst to watch "Vitaminsforyou" which was really really good!
Today I got my drivers licence!! (I haven´t even told my friends or my band that I´ve been taking lessons...)
I have to go to bed now. Tomorrow we´re having breakfast with Bryce from "Vitamins For You" and his friend Sara", so I really should sleep now. Really. Really!!
G´night!
Tonight Sara opened for Juliana Hatfield at KB in Malmö. It was a good show although Sara said it wasn´t good enough. Which it really was. We had a good night at KB and continued with a really nice little afterparty at our place.Juliana was really sweet and nice to talk to.
Yesterday we went to Inkonst to watch "Vitaminsforyou" which was really really good!
Today I got my drivers licence!! (I haven´t even told my friends or my band that I´ve been taking lessons...)
I have to go to bed now. Tomorrow we´re having breakfast with Bryce from "Vitamins For You" and his friend Sara", so I really should sleep now. Really. Really!!
G´night!
Yo La Tengo
So my brother acted a sponsor yesterday and offered to pay a ticket for me and Sara to go out and see Yo La Tengo at KB in Malmö. We gladly and gratefully accepted and off we went.
Now - I haven't really been listening a lot to them except for "Then nothing turned itself inside out" which I love, but whenever Sara has played something from them I have always thought it sounded really good. And the show last night was really amazing! It is right up there on my top...4 along with
Neutral Milk Hotel at Studion, sthlm in 1998
Elliot Smith, Studion 1998
Lambshop, KB 2003 (?)
I hope I will be as cool as Yo La Tengo when I am their age. To bee that cool and to make music that is so curious and forward and young and...amazing...not a lot of bands can do that even when they're 20.
The show was about 2 hours and it wasn't boring for one second. Ok, there was one track that kind of felt more like filling out spaces, having fun with the guitarr. They had a guy standing by the keyboard on that track, looking really bored and tired. Don't know exactly wat he was doing.
They ended the whole show with a song that Sara shouted for them to play - "Detouring America With Horns". And Sara was happy!
Now - I haven't really been listening a lot to them except for "Then nothing turned itself inside out" which I love, but whenever Sara has played something from them I have always thought it sounded really good. And the show last night was really amazing! It is right up there on my top...4 along with
Neutral Milk Hotel at Studion, sthlm in 1998
Elliot Smith, Studion 1998
Lambshop, KB 2003 (?)
I hope I will be as cool as Yo La Tengo when I am their age. To bee that cool and to make music that is so curious and forward and young and...amazing...not a lot of bands can do that even when they're 20.
The show was about 2 hours and it wasn't boring for one second. Ok, there was one track that kind of felt more like filling out spaces, having fun with the guitarr. They had a guy standing by the keyboard on that track, looking really bored and tired. Don't know exactly wat he was doing.
They ended the whole show with a song that Sara shouted for them to play - "Detouring America With Horns". And Sara was happy!
To Give Up or Not To Give Up...that is the question?
I've been on a hillside, sliding further and further down and I think I am pretty close to the bottom now. I wonder what it looks like down there? Sharp pieces of glass and barbed wire? Uhh...but what doesn't kill you will only make you stronger, right?
I still go to the open air bath once a week. It's the only place where I can let go of every single thought that bounces up and down in my weary head. It's too hot in the sauna to think of problems and once you're in the water it's too cold, so that way you keep yourself occupied from everything and when you leave, you leave with the feeling that there acctually are no problems in the world.
Yesterday I was so tired all day I just felt like going to bed again. Went up at 7 to fix some stuff and I never quite woke up, I was more like a zombie than a human. But me and Sara took a walk down town and I bought some well needed underwear and other boring stuff. I hate buying those things that you just have to have - such as underwear and shampoo. It was supposed to be a big storm here yesterday, but I think the talk about it was actually bigger than the storm itself. It was a little windy on and off as we walked through Malmö, down to Drottningtorget (the Queens square) where there is this Italian café/ice bar and we bought ourselves a Forza which is a mix of different fruits and vegetables and chilipepper. Drank it and immediately felt like life returned a bit. Got back home, realized I had missed out on an interview I was supposed to do with some American music magazine or site. Hope they'll call again...
We went out with some friends ( David, David, Peter and Hanna) at our new place - well, we're planning on making it "our place" to hang out ther like once a week. I've known David and David for 15 years - ever since we were 17 or 18 and we always have a great time when we get together. Yesterday was no different. We were joined by this couple who came in and looked really lost, so we kind of, accidentily invited them over to our table. I don't think it was on purpose and at first I thought they would be the drunk old couple who starts screaming and babbling, but they were not. Göran,63, truckdriver talked a lot about his years on the roads in Germany and the rest of Europe. He wasn't stupid or too drunk, he just wanted to sit down and have a chat and he kept saying "it was so cool to talk with you guys. So cool. Imagine how much fun I could have had if I was 30 years younger..."
His wife Solle, went home early. She was tired.
Im tired too. I am really fucking tired.
I have all these great songs that I want to record but it never seems to happen.
Sara has found a new band over the internet. Well I don't know if they´re new but they are new to us. They´re called "Headlights" and this is one of the best bands I have heard in a loong time.
I still go to the open air bath once a week. It's the only place where I can let go of every single thought that bounces up and down in my weary head. It's too hot in the sauna to think of problems and once you're in the water it's too cold, so that way you keep yourself occupied from everything and when you leave, you leave with the feeling that there acctually are no problems in the world.
Yesterday I was so tired all day I just felt like going to bed again. Went up at 7 to fix some stuff and I never quite woke up, I was more like a zombie than a human. But me and Sara took a walk down town and I bought some well needed underwear and other boring stuff. I hate buying those things that you just have to have - such as underwear and shampoo. It was supposed to be a big storm here yesterday, but I think the talk about it was actually bigger than the storm itself. It was a little windy on and off as we walked through Malmö, down to Drottningtorget (the Queens square) where there is this Italian café/ice bar and we bought ourselves a Forza which is a mix of different fruits and vegetables and chilipepper. Drank it and immediately felt like life returned a bit. Got back home, realized I had missed out on an interview I was supposed to do with some American music magazine or site. Hope they'll call again...
We went out with some friends ( David, David, Peter and Hanna) at our new place - well, we're planning on making it "our place" to hang out ther like once a week. I've known David and David for 15 years - ever since we were 17 or 18 and we always have a great time when we get together. Yesterday was no different. We were joined by this couple who came in and looked really lost, so we kind of, accidentily invited them over to our table. I don't think it was on purpose and at first I thought they would be the drunk old couple who starts screaming and babbling, but they were not. Göran,63, truckdriver talked a lot about his years on the roads in Germany and the rest of Europe. He wasn't stupid or too drunk, he just wanted to sit down and have a chat and he kept saying "it was so cool to talk with you guys. So cool. Imagine how much fun I could have had if I was 30 years younger..."
His wife Solle, went home early. She was tired.
Im tired too. I am really fucking tired.
I have all these great songs that I want to record but it never seems to happen.
Sara has found a new band over the internet. Well I don't know if they´re new but they are new to us. They´re called "Headlights" and this is one of the best bands I have heard in a loong time.
5 Years
Today me and Sara are celebrating 5 years together. I can´t believe it´s been that long and at the same time I feel like I´ve known her all my life. In a good way, that is. We´ve had so much fun together and we´ve gone trhough many hard periods. People have died and people have kept on living. We´ve been at funerals and weddings and one baptism. We´ve played at festivals and small clubs together. We´ve laughed and cried, loved and fought and it´s still just as good and fun as it has ever been.
I LOVE YOU SARA!
Now we´re going out to see if we can sell some CDs (not our own...) and get some money to maybe go out for a romantic dinner.
I LOVE YOU SARA!
Now we´re going out to see if we can sell some CDs (not our own...) and get some money to maybe go out for a romantic dinner.
Finally A T-shirt!
After a long time waiting, there are now Amaterasu/David Fridlund t-shirts up for sale! Just go HERE
click on PRODUCTS and get one now!
This is what they look like:
And yes - you see how happy those t-shirts have made the models wearing them ;-) !
It's Sunday and I woke up thinking I didn't want to get out of bed today. Too many financial worries in the back of my mind.
It was really windy tonight and I woke up around 4 thinking that big tree in the yard would snap and come crashing through the window. It didn't and I went back to sleep. I dreamt we were going on tour with David & the Citizens and we had just played a club somewhere in Germany and were heading to this big festival. Outside the venue there was a nightliner and Foo Fighters were in it. We started talking and it turned out they were going to the same festival as us and they offered us to go with them on their giant bus. We thought it would be a great experience and happily accepted. They had rodies packing all our equipment on the bus, but not everything fitted, so they started tying some of the stuff outside the bus. Some things were even secured only with scotch tape. I don't know how that all ended up, because the dream suddenly ended when the wind was exceptionally loud outside.
Well. I'm up and about now and will have a third cup of coffee to see if this gray windy day might develope into something better.
click on PRODUCTS and get one now!
This is what they look like:
And yes - you see how happy those t-shirts have made the models wearing them ;-) !
It's Sunday and I woke up thinking I didn't want to get out of bed today. Too many financial worries in the back of my mind.
It was really windy tonight and I woke up around 4 thinking that big tree in the yard would snap and come crashing through the window. It didn't and I went back to sleep. I dreamt we were going on tour with David & the Citizens and we had just played a club somewhere in Germany and were heading to this big festival. Outside the venue there was a nightliner and Foo Fighters were in it. We started talking and it turned out they were going to the same festival as us and they offered us to go with them on their giant bus. We thought it would be a great experience and happily accepted. They had rodies packing all our equipment on the bus, but not everything fitted, so they started tying some of the stuff outside the bus. Some things were even secured only with scotch tape. I don't know how that all ended up, because the dream suddenly ended when the wind was exceptionally loud outside.
Well. I'm up and about now and will have a third cup of coffee to see if this gray windy day might develope into something better.
Svensk Musiker (utan förbund)
För två och ett halvt år sedan blev jag medlem i SMF (svenska musikerförbundet). Jag blev medlem av två viktiga anledningar.
1. Jag behövde proffesionell hjälp och rådgivning med ett förlagsavtal.
2. Jag ville kunna få A-kassa genom att vara musiker.
Jag tänkte att om jag ändå spelar och skriver och sliter såhär mycket med att vara musiker så borde det kunna hjälpa mig i tider när jag inte spelade så mycket. Ok. Jag ringde deras medlemsservice och fick information om villkoren för att få vara medlem och för att kunna uppbära A-kassa. Jag var ganska tjatig och frågade flera gånger om vad som gällde och fick förklarat för mig hur det funkade, vilken kategori jag skulle tillhöra och att jag sedan skulle ha rätt till A-kassa så fort jag hade varit medlem en viss tid och betalat och uppfylld de där villkoren. Jättebra. Blev medlem. Började betala 240kr/mån. Pengar jag inte har råd med egentligen, men jag tänkte att jag kommer tjäna på det i slutändan så jag fortsatte betala. I två och ett halvt år.
För två veckor sedan mailade jag till SMF och undrade hur jag skulle göra för att få ut den där efterlängtade och välbehövda (och välförtjänta) A-kasse-ersättningen nu när jag varit medlem så länge och hade så mycket spelningar och utgivna skivor bakom mig. Jag trodde jag var home safe men möttes av beskedet att jag betalat i fel kategori. Det är klass 1 som ger rätt till A-kassa. Inte klass 2. Shit! Inte bra,
tänkte jag. Men eftersom det är "förbundet" som gett mig fel information så borde det ju vara "förbundet" som reder ut det. Kunde man kanske tro, men så jävla enkelt ska det inte vara. Nej - efter flera försök via mail och telefon att få dem att förstå vad som hänt, samt (i en drömvärld) erkänna sitt misstag och ge mig rätt så har jag fattat att det aldrig kommer att hända. Jag är ingen stjärna, inte världens smartaste kille, men jag är fan inte dum i huvudet och hade jag fått rätt info så hade jag hamnat i rätt kategori och kanske fått A-kassa i detta nu. Istället får det bli knäckebröd ett tag till.
Det som på papperet låter så bra - Svenska Musikerförbundet (jag kände mig faktiskt lite stolt över att vara medlem och ha ett medlemskort och allt....) känns mer som en bubbla. Men de erbjuder andra bra saker, t.ex. kan man köpa en sk. carnét, ett slags pass för att få ta in musikinstrument till t.ex. Norge om man skall dit och spela. Det är bara det att det är ju fan ingen gränskontroll att tala om när man kör in i Norge, så vem behöver en carnét? Jag känner iallafall inga band som brytt sig om det. Vidare får man som medlem en tidning typ en gång i månaden, som måste vara sveriges tråkigaste och taffligaste tidning. Möjligtvis med undantag för STIM nytt som man också får när man är musiker och som betraktas som något av ett skämt bland musiker.
Min slutsats är: gå inte med i Musikerförbundet för de vill bara ha dina pengar. Men så är det väl med de flesta fackförbunden? Jag har flera vänner som har samma uppfattning.
Är det någon annan som har några synpunkter?
1. Jag behövde proffesionell hjälp och rådgivning med ett förlagsavtal.
2. Jag ville kunna få A-kassa genom att vara musiker.
Jag tänkte att om jag ändå spelar och skriver och sliter såhär mycket med att vara musiker så borde det kunna hjälpa mig i tider när jag inte spelade så mycket. Ok. Jag ringde deras medlemsservice och fick information om villkoren för att få vara medlem och för att kunna uppbära A-kassa. Jag var ganska tjatig och frågade flera gånger om vad som gällde och fick förklarat för mig hur det funkade, vilken kategori jag skulle tillhöra och att jag sedan skulle ha rätt till A-kassa så fort jag hade varit medlem en viss tid och betalat och uppfylld de där villkoren. Jättebra. Blev medlem. Började betala 240kr/mån. Pengar jag inte har råd med egentligen, men jag tänkte att jag kommer tjäna på det i slutändan så jag fortsatte betala. I två och ett halvt år.
För två veckor sedan mailade jag till SMF och undrade hur jag skulle göra för att få ut den där efterlängtade och välbehövda (och välförtjänta) A-kasse-ersättningen nu när jag varit medlem så länge och hade så mycket spelningar och utgivna skivor bakom mig. Jag trodde jag var home safe men möttes av beskedet att jag betalat i fel kategori. Det är klass 1 som ger rätt till A-kassa. Inte klass 2. Shit! Inte bra,
tänkte jag. Men eftersom det är "förbundet" som gett mig fel information så borde det ju vara "förbundet" som reder ut det. Kunde man kanske tro, men så jävla enkelt ska det inte vara. Nej - efter flera försök via mail och telefon att få dem att förstå vad som hänt, samt (i en drömvärld) erkänna sitt misstag och ge mig rätt så har jag fattat att det aldrig kommer att hända. Jag är ingen stjärna, inte världens smartaste kille, men jag är fan inte dum i huvudet och hade jag fått rätt info så hade jag hamnat i rätt kategori och kanske fått A-kassa i detta nu. Istället får det bli knäckebröd ett tag till.
Det som på papperet låter så bra - Svenska Musikerförbundet (jag kände mig faktiskt lite stolt över att vara medlem och ha ett medlemskort och allt....) känns mer som en bubbla. Men de erbjuder andra bra saker, t.ex. kan man köpa en sk. carnét, ett slags pass för att få ta in musikinstrument till t.ex. Norge om man skall dit och spela. Det är bara det att det är ju fan ingen gränskontroll att tala om när man kör in i Norge, så vem behöver en carnét? Jag känner iallafall inga band som brytt sig om det. Vidare får man som medlem en tidning typ en gång i månaden, som måste vara sveriges tråkigaste och taffligaste tidning. Möjligtvis med undantag för STIM nytt som man också får när man är musiker och som betraktas som något av ett skämt bland musiker.
Min slutsats är: gå inte med i Musikerförbundet för de vill bara ha dina pengar. Men så är det väl med de flesta fackförbunden? Jag har flera vänner som har samma uppfattning.
Är det någon annan som har några synpunkter?
You Ought To Write Something Soon!
So Sara keeps telling me I should write something here and I agree, I'm just not sure what I should write about. Still a lot of stuff happening with and around the Citizens now, but I am working on new solo songs all the time. I've been trying to finish this tune I've had in my head for a week but it just won't come out right. The chords are good and the melody is really sweet, but there's something with the lyrics that just annoys me when I sing it. So...gotta re-write it I think.
Sara has been booked to open for Juliana Hatfield on KB here in Malmö, Sweden and I will be assisting her - doing bass and drums on those beautiful tunes of her! I think that is a great thing and I'm looking forward to it.
No. That's it for now. Got to go to bed.
Sara has been booked to open for Juliana Hatfield on KB here in Malmö, Sweden and I will be assisting her - doing bass and drums on those beautiful tunes of her! I think that is a great thing and I'm looking forward to it.
No. That's it for now. Got to go to bed.
We Survived Again
Yepp, we survived yet another trip to Germany. We (David & the Citizens) flew back and forth on the Autobahn without getting into a crash which I always expect will happen sooner or later. So far so good (knock on wood).
I really like Berlin I think it's a really cool city. I like the mixture of ruins / new buildings, cosy cafés / snobby designer bars. The rich and the poor. Old and the new. Dreadlocks and office rats with suits. East and west. And I like those mopeds they drive around on, they look really old and rusty, like the Trabants or something.
We played at Magnet at the PopCom festival. It was a good gig and a nice little afterparty. They had the backstage area in the same room where they kept all the beer, so there wasn't really any shortage of alcohol, but after one or two beers I was fed up with it so me and Sara went to the hostel. I'm glad she was with me so I didn't have to go on my own, that would have been really depressing...
Last night we played at the Reeperbahn Festival in Hamburg and that was a gig worth to remember. Or not. I'm not going to complain about it, let's just say people were friendly but somewhat confused and I got the feeling nobody was really on top of things. All the techniqe somehow broke down at the same time - the monitors broke so they had to get new ones, the bass + the bass amp died and we didn't get to play more than 30 minutes due to all the problems because the curfew was at 23.30. Oh well, now I did complain...sorry ;-) Met my German label (Quintus and Simone on BB-Island, really nice guys) and a German couple who always show up when we play (David Fridlund or David & the Citizens) and they are also really nice people and I like talking to them. I feel I wasn't as friendly yesterday as I should have been...if you read this - sorry ...
We got to our hotel (John was a hero and stayed sober to drive) and me and Sara stayed up chatting to two english guys that were roadies/tour managers/drivers or whatever for some English band that I can't remember the name of. We also took a short walk to Burger King for a late night snack, which was really good. And well needed since we never got our food tickets at the festival (here I go again, complaining buhu...sob sob ;-) )
I woke up with a hangover this morning, really looking forward to a nice hotel breakfast but it turned out breakfast was just a croisson (how the hell is that spelled... well you know what I mean?) and a cup of coffee. Buhu sob sob...
Beautiful weather throughout the trip.
I love being on the road. I honestly do!
I really like Berlin I think it's a really cool city. I like the mixture of ruins / new buildings, cosy cafés / snobby designer bars. The rich and the poor. Old and the new. Dreadlocks and office rats with suits. East and west. And I like those mopeds they drive around on, they look really old and rusty, like the Trabants or something.
We played at Magnet at the PopCom festival. It was a good gig and a nice little afterparty. They had the backstage area in the same room where they kept all the beer, so there wasn't really any shortage of alcohol, but after one or two beers I was fed up with it so me and Sara went to the hostel. I'm glad she was with me so I didn't have to go on my own, that would have been really depressing...
Last night we played at the Reeperbahn Festival in Hamburg and that was a gig worth to remember. Or not. I'm not going to complain about it, let's just say people were friendly but somewhat confused and I got the feeling nobody was really on top of things. All the techniqe somehow broke down at the same time - the monitors broke so they had to get new ones, the bass + the bass amp died and we didn't get to play more than 30 minutes due to all the problems because the curfew was at 23.30. Oh well, now I did complain...sorry ;-) Met my German label (Quintus and Simone on BB-Island, really nice guys) and a German couple who always show up when we play (David Fridlund or David & the Citizens) and they are also really nice people and I like talking to them. I feel I wasn't as friendly yesterday as I should have been...if you read this - sorry ...
We got to our hotel (John was a hero and stayed sober to drive) and me and Sara stayed up chatting to two english guys that were roadies/tour managers/drivers or whatever for some English band that I can't remember the name of. We also took a short walk to Burger King for a late night snack, which was really good. And well needed since we never got our food tickets at the festival (here I go again, complaining buhu...sob sob ;-) )
I woke up with a hangover this morning, really looking forward to a nice hotel breakfast but it turned out breakfast was just a croisson (how the hell is that spelled... well you know what I mean?) and a cup of coffee. Buhu sob sob...
Beautiful weather throughout the trip.
I love being on the road. I honestly do!
Four More Beers!
Ja, jag skall inte säga att jag är förvånad, men ändå jävligt besviken över att hela detta land har gått och blivit Reinfeltifierade...För mig är det i alla fall så att det liv jag lever/vill leva inte går ihop med en borgerlig politik och det är hemskt ledsamt att se att Sverige har gått på myten om den "enskilde individens rätt till att välja". Jag tror axelmakterna - förlåt - alliansen kommer ha 4 år på sig att leka och köra allt i botten innan folket förhoppningsvis tar sitt förnuft till fånga och röstar in en vänsterregering. Å andra sidan kanske det svenska folkets förnuft är försvunnet eftersom Sveridemokraterna fick över 20% i tex. Landskrona. Hjälp.
Jag säger inte "Four More Years" utan "Four More Beers!" Det kan sannerligen behövas lite hjärncellsförlust för att orka sig igenom den här sörjan. Ska åka till Tyskland med Citizens i helgen. Där röstar man in rena nazistpartier i politiken. Det känns inte heller så fräscht.
"Don't mention the war! I did once, but I think I got away with it..."
Jag säger inte "Four More Years" utan "Four More Beers!" Det kan sannerligen behövas lite hjärncellsförlust för att orka sig igenom den här sörjan. Ska åka till Tyskland med Citizens i helgen. Där röstar man in rena nazistpartier i politiken. Det känns inte heller så fräscht.
"Don't mention the war! I did once, but I think I got away with it..."
Debban asså - schyysst!
Vi var ute och spelade med David & the Citizens i Torsdags och Fredags. Så här skrev man om spelningen på Debaser och jag blir så trött. Trött, men knappast förvånad för det skall fanimej alltid hittas något att gnällas på bland journalister och recensenter. När vi gick av scenen på Debaser så sade vi till varandra att det var en riktigt bra spelning som på något sätt var en arbetsseger eftersom vi - nästan - lyckades få Stockholmarna att mjuka upp och slappna av lite. Det är bland band ( i alla fall bland de band jag känner) en allmän uppfattning att stockholmarna är den svåraste publiken eftersom de alltid ser så jävla stela ut. Som att de inte riktigt vågar ha kul för att de är rädda att tappa sin image om någon skulle se dem dansa med stora leenden över ansiktet. Man behöver inte ha attityd om man har bra låtar att spela. Attityd får de ha som lever efter devisen "mycket snack och lite hockey". Vi spelar mer hockey.
Tacka vet jag Göteborgare. De vet hur man gör en spelning till ett hav av svett och kärlek! De vet hur man har kul (även om det var några som hade lite väl kul i logen med ett vitt pulver. Sådant är inte kul - det är bara jävligt dumt).
P.S. (Några av de varmaste människor jag känner kommer ifrån Stockholm, så jag hyser inget allmänt hat mot stockholmare eller så, de är bara jävligt svåra att mjuka upp...)
"Hur mår egentligen den unga svenska indierocken? Ni vet, den som en gång tillverkades i replokaler innan kidsen började pilla på datorer och göra vek, neonglittrig discopop? Relativa veteranerna hey, de startade förra seklet David and the Citizens borde vara en bra värdemätare.
Inför aktuella tredje plattan greppade begåvade bandledaren David Fridlund elgitarren. Resultatet blev mer direkta låtar än tidigare, indiehits med driv. Bra så, men synd då att Malmögruppen inte får fram samma jävlaranamma på scen. Större delen av turnépremiären ser jag ju klart och tydligt att det står fem rockande killar där framme, men lik förbannat når ljudet liksom inte framåt i lokalen. För mycket repkänsla och för lite attityd, jag saknar Vi är David and the Citizens och det är inte ni.
Kom igen, ni har ju äntligen låtarna! På slutet kommer gamla goda ångestfavoriter fram och det börjar äntligen hända grejer på Debaser. Så dags. Okej, det här kommer säkert bli bättre när det nya materialet har satt sig. Till dess är diagnosen inte helt godartad."
48 hours och Devil är blivande livefavoriter.
Attackviljan.
Av ANDERS DAHLBOM
Tacka vet jag Göteborgare. De vet hur man gör en spelning till ett hav av svett och kärlek! De vet hur man har kul (även om det var några som hade lite väl kul i logen med ett vitt pulver. Sådant är inte kul - det är bara jävligt dumt).
P.S. (Några av de varmaste människor jag känner kommer ifrån Stockholm, så jag hyser inget allmänt hat mot stockholmare eller så, de är bara jävligt svåra att mjuka upp...)
"Hur mår egentligen den unga svenska indierocken? Ni vet, den som en gång tillverkades i replokaler innan kidsen började pilla på datorer och göra vek, neonglittrig discopop? Relativa veteranerna hey, de startade förra seklet David and the Citizens borde vara en bra värdemätare.
Inför aktuella tredje plattan greppade begåvade bandledaren David Fridlund elgitarren. Resultatet blev mer direkta låtar än tidigare, indiehits med driv. Bra så, men synd då att Malmögruppen inte får fram samma jävlaranamma på scen. Större delen av turnépremiären ser jag ju klart och tydligt att det står fem rockande killar där framme, men lik förbannat når ljudet liksom inte framåt i lokalen. För mycket repkänsla och för lite attityd, jag saknar Vi är David and the Citizens och det är inte ni.
Kom igen, ni har ju äntligen låtarna! På slutet kommer gamla goda ångestfavoriter fram och det börjar äntligen hända grejer på Debaser. Så dags. Okej, det här kommer säkert bli bättre när det nya materialet har satt sig. Till dess är diagnosen inte helt godartad."
 | |
 | |
48 hours och Devil är blivande livefavoriter.
| |
 | |
Attackviljan.
Av ANDERS DAHLBOM
I Stole This Blog From My Myspace...
Time Flies
My god how time flies...it's already been a month since I wrote here. A lot of things have been going on since then. I went to Ireland to play some bass and drums with Sara Culler. It was such a great trip, everyone was incredibly friendly and they took care of us in the best possible way. The show went great and the whole festival was really well aranged. We got to meet a lot of nice people and saw a whole bunch of great bands:David Mc Nair
Gaju
The Rivals
We Are Knives...
We were only there on the second day of the festival, so we probably missed out on a bunch of other great bands...but these were all really good.
After that me and Sara went back to Sweden and almost drowned in the most violent rain I think I've ever seen...we got of the bus from the airport and ran 20 meters to the train station and we might as well have taken a shower with our clothes on. Met a woman as we were eating sushi and we started talking about...sushi and whatever, she played the drums in a country band which she thought was so much fun..Arrived in Stockholm and spent the night at our friend Daniel's place. Got up in the morning and went to this studio in the middle of the city where we spent the next three days and nights recording Sara's stuff. On Wednesday me and Magnus from the Citizens did this instore gig (which wasn't really in a store, but anyway...) at Pet Sounds bar which is a record store (Pet Sounds bar is really...a bar that is run by Pet Sounds the record store...). Sara came along and did backing vocals on four songs - thank you Sara - your help was needed... That was a good night, lot's of friends and faces I recognized. The day after we went to Gothenburg for another instore gig. Six hours driving, 40 minutes of playing and signing records. Then it was off to bed for me at Hotel Poseidon. A well deserved good night sleep and a hot shower (first one for a couple of days).
Next day we drove to Karlstad and spent the night at a friend's place, playing Yatzy and drinking a few glasses of wine. The same night Sara went to Copenhagen to see Danish band MEW live at Tivoli, which I am a bit envious at.
Next day (Saturday) we drove to Örebro for yet another instore gig, but also a real gig at a real club. It was actually one of the best shows in ages. At least I thought so. It was the warmest gig ever and the sweat was pouring down, but that only made me feel like it was even better!
Now I'm home, still thinking of solutions for recording the rest of my new album. I have got to fix this soon.
I en källare i sthlm
Sedan tre dagar tillbaks sitter jag tillsammans med Sara och en ny vän vid namn Magnus (eller Mango, kanske även Josef) i en källare vid Sveavägen i stockholm. Vi sitter här av en anledning, nämligen den att vi håller på att spela in Saras låtar. Arbetet går framåt. Långsamt ibland, men det går framåt och det blir något helt annat av det hela än vad jag kanske hade trott. Sara får berätta mer om det på sin blogg...
Om ett par timmar ska jag åka upp til Söders höjder för att spela lite citizenslåtar på Pet Sounds tillsammans med Magnus (från Citizens alltså, nej - det blir fan inte bra att ha mer än en Magnus i bekantskapskretsen...). I morgon skall vi vidare till Göteborg och sedan blir det Örebro. Det var alldeles för länge sedan jag duschade och efter att ha legat på en hög med kuddar i två nätter nu så börjar man bli lite ofräsch.
Snart kanske jag har något riktigt att skriva om, får se. Någon jävla gång ska jag väl dessutom lyckas med att fortsätta spela in mina egna låtar också. Mer om det en annan gång.
Om ett par timmar ska jag åka upp til Söders höjder för att spela lite citizenslåtar på Pet Sounds tillsammans med Magnus (från Citizens alltså, nej - det blir fan inte bra att ha mer än en Magnus i bekantskapskretsen...). I morgon skall vi vidare till Göteborg och sedan blir det Örebro. Det var alldeles för länge sedan jag duschade och efter att ha legat på en hög med kuddar i två nätter nu så börjar man bli lite ofräsch.
Snart kanske jag har något riktigt att skriva om, får se. Någon jävla gång ska jag väl dessutom lyckas med att fortsätta spela in mina egna låtar också. Mer om det en annan gång.
Till Raul
I dag är det den 20:e augusti och det är precis tre månader sedan du gick och dog.
Fråga vem som helst om vad de gjorde eller var de befann sig när de fick nyheten om mordet på Olof Palme, så kan de allihopa berätta ganska detaljerat om det. Precis samma sak är det med dödsbud.
Jag kommer aldrig glömma hur mobilen ringde när jag låg och halvslumrade på ett hotellrum i Jönköping och att jag svarade och din systers röst i andra änden berättade att du dött under natten...det var så konstigt och först blev jag inte ens ledsen, det bet liksom inte på mig, jag tänkte att det kanske var ett misstag, att du visst inte var död - bara väldigt sjuk eller något. Det var inte förrän jag ringde hem och väckte Sara och berättade vad som hänt som det slog mig som med en tsunamis kraft att du var borta och att jag aldrig mer skulle få träffa dig.
Fan att det ska vara så jävla svårt att skaka av sig sorgen, den hänger efter som en igel och gör sig påmind varenda dag, ramlar ner över huvudet när man minst anar det...det går inte en dag utan att jag tänker på dig och det känns faktiskt som att Malmö är lite tommare nu när du inte knatar runt här på gatorna. Ibland när jag sitter på balkongen och tittar ut så förväntar jag mig nästan att se dig komma travande, titta upp mot mig och vinka leende, för att sedan ringa på och komma upp på en kopp te eller kanske bara ett glas vatten. Men det kommer du ju aldrig göra. Inte mer. Inte längre.
Vi hade så roliga ideer om vad vi skulle hitta på för dumt vid din minnesstund. Som att lägga speldosan på kistan och snurra upp "internationalen". Som att bli fulla och dansa på borden. Det hade väl varit "lagom respektlöst" som du själv sade. Tyvärr blev det ju inte så - modet svek väl när det väl gällde, men det hade varit ett "hyss" som jag vet att du hade uppskattat!
Nu har vi snart druckit upp vad sprit du hade hemma, snart använt upp hushållspappret och disktrasorna jag tog ur din garderob när vi städade ur lägenheten. Det har känts som om du varit med varje gång vi tagit några beska droppar eller ett glas från din nästan jästa baginbox- vinare och det har varit trevligt att ha ditt sällskap. Nu är dropparna som sagt snart slut, men sluta för all del inte hälsa på...
Ja...jag ville bara säga att jag saknar dig så in i helvete.
P.S. du vet den där lappen som satt fasttejpad på toasitsen ? Jag tog loss den och satte fast den utanför ditt köksfönster. Kändes lite som en handling helt i din anda.
Fråga vem som helst om vad de gjorde eller var de befann sig när de fick nyheten om mordet på Olof Palme, så kan de allihopa berätta ganska detaljerat om det. Precis samma sak är det med dödsbud.
Jag kommer aldrig glömma hur mobilen ringde när jag låg och halvslumrade på ett hotellrum i Jönköping och att jag svarade och din systers röst i andra änden berättade att du dött under natten...det var så konstigt och först blev jag inte ens ledsen, det bet liksom inte på mig, jag tänkte att det kanske var ett misstag, att du visst inte var död - bara väldigt sjuk eller något. Det var inte förrän jag ringde hem och väckte Sara och berättade vad som hänt som det slog mig som med en tsunamis kraft att du var borta och att jag aldrig mer skulle få träffa dig.
Fan att det ska vara så jävla svårt att skaka av sig sorgen, den hänger efter som en igel och gör sig påmind varenda dag, ramlar ner över huvudet när man minst anar det...det går inte en dag utan att jag tänker på dig och det känns faktiskt som att Malmö är lite tommare nu när du inte knatar runt här på gatorna. Ibland när jag sitter på balkongen och tittar ut så förväntar jag mig nästan att se dig komma travande, titta upp mot mig och vinka leende, för att sedan ringa på och komma upp på en kopp te eller kanske bara ett glas vatten. Men det kommer du ju aldrig göra. Inte mer. Inte längre.
Vi hade så roliga ideer om vad vi skulle hitta på för dumt vid din minnesstund. Som att lägga speldosan på kistan och snurra upp "internationalen". Som att bli fulla och dansa på borden. Det hade väl varit "lagom respektlöst" som du själv sade. Tyvärr blev det ju inte så - modet svek väl när det väl gällde, men det hade varit ett "hyss" som jag vet att du hade uppskattat!
Nu har vi snart druckit upp vad sprit du hade hemma, snart använt upp hushållspappret och disktrasorna jag tog ur din garderob när vi städade ur lägenheten. Det har känts som om du varit med varje gång vi tagit några beska droppar eller ett glas från din nästan jästa baginbox- vinare och det har varit trevligt att ha ditt sällskap. Nu är dropparna som sagt snart slut, men sluta för all del inte hälsa på...
Ja...jag ville bara säga att jag saknar dig så in i helvete.
P.S. du vet den där lappen som satt fasttejpad på toasitsen ? Jag tog loss den och satte fast den utanför ditt köksfönster. Kändes lite som en handling helt i din anda.
Title
Didn't sleep very well last night. I was warm and cold at the same time and it took a long time before I fell asleep. And when I finally did I had a nightmare. I was standing infront of a window, outside it was dark and cold and unfriendly. I had to stare out the window and say some magic words to make an evil spirit disappear, and as I stood there I tried to speak but I couldn't get a sound out, I just stuttered and I was scared as hell and then I saw the reflection of that evil spirit in the window - I don't know if it was standing behind me in the room or if it was outside the window but it was looking right at me and I know it would kill me if I didn't kill it first...
Then I woke up and I was really scared for a while, just laid in the bed looking around in the bedroom as the rain was pouring down and lightning lit up the room as thunder rolled around over the rooftops of Malmö.
I eventually fell asleep again, but that feeling of not being secure was holding me in a firm grip when I woke up this morning and it hasn't really let go of me yet.
I think I know what this dream was all about - it is not that far from reality after all, even if there is no evil spirit chasing me. Not like the one in the dream anyway.
So - I had breakfast (hard bread with sliced tomatoes and a cup of tea) and then me and Sara went up to the rehearsal place to practice her songs. Ireland is just ten days away and I'm looking forward to it!
Then I woke up and I was really scared for a while, just laid in the bed looking around in the bedroom as the rain was pouring down and lightning lit up the room as thunder rolled around over the rooftops of Malmö.
I eventually fell asleep again, but that feeling of not being secure was holding me in a firm grip when I woke up this morning and it hasn't really let go of me yet.
I think I know what this dream was all about - it is not that far from reality after all, even if there is no evil spirit chasing me. Not like the one in the dream anyway.
So - I had breakfast (hard bread with sliced tomatoes and a cup of tea) and then me and Sara went up to the rehearsal place to practice her songs. Ireland is just ten days away and I'm looking forward to it!
Going To Ireland
I thought I was going to the USA, but I won't get further than to Ireland.
I am an idiot. I've been waiting for a big amount of money for forever, I thought I'd get it this week and then Sara and I would buy tickets to New York for a two week vacation/gigs and business. It turns out I'm not getting any money and instead of living la vida luxury for a while, we are now living on bread and water, literally. oh how much fun it is being a musician, always having all this money to spend ;-)
OK, the US trip is cancelled and there's not much I can do about it. However - I am going to Ireland with Sara since she has been booked to do a gig on this festival . This will be Sara's first ever show and I'm really glad to be there with her!
To sum things up: you win some - you lose some.
Last night I dreamt Sara's brother (who wasn't really her brother) came to visit along with his girlfriend. I had given him the brand new David & the Citizens album and the next day he told me he had put it out on the Internet for free downloading. I was furious and started yelling at him - we were all really angry and it all ended when he took his bicycle and rode away along the railway tracks.
I am stressed out for a number of reasons and this morning I didn't want to get out of bed, but now I'm up and we're going to the rehearsal place to practise for that Ireland gig.
I am an idiot. I've been waiting for a big amount of money for forever, I thought I'd get it this week and then Sara and I would buy tickets to New York for a two week vacation/gigs and business. It turns out I'm not getting any money and instead of living la vida luxury for a while, we are now living on bread and water, literally. oh how much fun it is being a musician, always having all this money to spend ;-)
OK, the US trip is cancelled and there's not much I can do about it. However - I am going to Ireland with Sara since she has been booked to do a gig on this festival . This will be Sara's first ever show and I'm really glad to be there with her!
To sum things up: you win some - you lose some.
Last night I dreamt Sara's brother (who wasn't really her brother) came to visit along with his girlfriend. I had given him the brand new David & the Citizens album and the next day he told me he had put it out on the Internet for free downloading. I was furious and started yelling at him - we were all really angry and it all ended when he took his bicycle and rode away along the railway tracks.
I am stressed out for a number of reasons and this morning I didn't want to get out of bed, but now I'm up and we're going to the rehearsal place to practise for that Ireland gig.
Sara from David's blog
I found this little quote on the Internet (http://www.msnbc.msn.com/id/14178386/):
"… since Monday’s announcement that Fidel, 79, had undergone surgery and was temporarily ceding power to Raul, 75".
So now we know what he's up to ;-) Imaginatively coincidental and fun to believe that "plastic dad" still lives on!
I thought some of you who have visited Davids blog and the post on our late Raul might find this funny.
/Sara
Fan, jag börjar bli gammal...
Nu är det fredag och klibbigt som fan i luften, molnen hänger tunga över Malmö och det är festival på Möllevången. Redan vid elvasnåret på förmiddagen - lagom till vår aningen bakfulla balkongfrukost så satte den obligatoriska festivaltechnon igång ett kvarter bort. Det pumpas nu ut flummig mystechno oavbrutet i rondellen på Kristianstadsgatan, samtidigt som det puttras i diggeridoos och säljs hemmaknåpade halsband och batiktyger. Jättemysigt, visst, jag tycker verkligen det är ett trevligt initiativ med en gatufest på det här viset, men varför i helvete måste man spela digeridootechno så fort det ska bli festival? Jag kanske börjar bli gammal och jävligt gnällig, men jag palar inte med det. Nu är det techno i rondellen och upptempo reggae/hip hop/northern på innergården och man kan inte få en tyst sekund. Dessutom dör man om man har fönstren stängda eftersom det är sjukt varmt och fuktigt.
Fan, jag börjar bli gammal...
Vi har haft två kompisar från Stockholm på besök och det har varit tre dagar som har varit så jävla sköna med bad, bad, bad och god mat och öl och jävligt trevligt umgänge helt enkelt. Det enda jag saknar med Stockholm är dessa bröderna Jansson. Riktiga vänner, med riktiga hjärtan. Sådana växer inte på träd längre.
Fan, jag börjar bli gammal...
Vi har haft två kompisar från Stockholm på besök och det har varit tre dagar som har varit så jävla sköna med bad, bad, bad och god mat och öl och jävligt trevligt umgänge helt enkelt. Det enda jag saknar med Stockholm är dessa bröderna Jansson. Riktiga vänner, med riktiga hjärtan. Sådana växer inte på träd längre.
Två Snabba
För det första; Sara Culler, min livskamrat och medmusiker gör som bekant egen musik också, som dessutom är jäkligt bra. Förra veckan var hon med i P3 Lab och programmet kan man lyssna på fram till den 22/7. Pelle Gustafsson (programledaren) sa jättefina saker om hennes låt så lyssna på det. Och man kan lyssna på själva låten på deras forum som de har tillsammans med Digfi, den har faktiskt blivit en av de mest efterfrågade låtarna där - så gör som massan, hjälp Sara, lyssna på Sara!
Gör det HÄR.
För det andra: Det dummaste klottret jag sett, från en toalett på en mack någonstans i Småland;
"I want your cock!"
"Jaja, men nu har jag den!"
Humor kan det väl kallas?
Gör det HÄR.
För det andra: Det dummaste klottret jag sett, från en toalett på en mack någonstans i Småland;
"I want your cock!"
"Jaja, men nu har jag den!"
Humor kan det väl kallas?
Lite senare...
Nu är det fredag och nu är jag hemma igen efter en vecka i studion. Fan vad jag har jobbat, jag har faktiskt hunnit med en hel del, men det är nog ungefär hälften kvar innan det är klart. Nu är bara frågan; vem kan spela in det? Var skall det ske? När skall det ske? Helst skulle jag ju vilja fortsätta på måndag, men det kommer inte bli så eftersom jag som sagt inte vet Vem, Var, När. Inte heller Hur? är klargjort ännu...
I går spelade jag i alla fall in en låt live tillsammans med hela bandet - John, Rickard och Sara. Vi gjorde "Tears Are In Your Eyes" och lyckades nog riktigt bra efter ett par tagningar. Det är första gången jag har varit med om att spela in så många instrument samtidigt. Johan upptäckte dock i efterhand att en baskaggemick hade råkat hamna på samma kanal som en av pianomickarna, så det blir till att pilla lite med det i mixen sedan...sådant löser sig alltid.
Efter Onsdagens fatala bussresa beslöt vi oss (jag och Sara) för att sova över i studion natten till i dag. Man pallar liksom inte med att flänga fram och tillbaks hela tiden, speciellt när Johan ändå alltid verkar vara minst 30 minuter försenad...jag gillar killen,det gör jag verkligen,men jag kommer aldrig att begripa mig på hur en del människor alltid lyckas komma försent .
( En av mina bästa vänner är likadan. Jag har känt honom i 14 år och jag tror fan inte han har varit i tid en enda gång. Grejen med sådana personer är - oftast - att de har en personlighet som gör att man inte kan bli arg på dem. Det skulle ändå inte tjäna något till. En tjej jag var tillsammans med för 10- 12 år sedan var ännu värre. Vi bodde i Solna och hon skulle åka tåg till Malmö. Tåget gick vid niotiden på morgonen. Kvart i nio står hon i pyjamas och brygger kaffe och jag talar om lite försiktigt hur hon ligger till i tiden, varpå hon svarar; "Men det hinner jag väl?" He he...hon missade tåget kan jag berätta...)
Anyway...vi beslöt oss alltså för att sova över och vi hittade en engångsgrill i ett av skåpen, så vi tänkte att vi skulle grilla en torskfilé som vi hade. Men det visade sig att det inte fanns en enda tändsticka i huset. Konstigt, med tanke på den punkiga atmosfären därute, man skulle kunna tänka sig att folk rökt både det ena o det andra där. Men i vår jakt hejdade vi en gubbe som cyklade förbi på gatan och jag följde med till hans hus som låg 200 meter bort och fick tändstickor. Så det blev både grilla och umgås med lokalbefolkningen. (lokalbefolkningen skall jag komma tillbaks till en annan gång, påminn mig om det)
Bestämde med Johan innan han stack igår att vi skulle ses och fortsätta jobba vid 08.30. Låter bra sa han.
Han kom 09.45.
I går spelade jag i alla fall in en låt live tillsammans med hela bandet - John, Rickard och Sara. Vi gjorde "Tears Are In Your Eyes" och lyckades nog riktigt bra efter ett par tagningar. Det är första gången jag har varit med om att spela in så många instrument samtidigt. Johan upptäckte dock i efterhand att en baskaggemick hade råkat hamna på samma kanal som en av pianomickarna, så det blir till att pilla lite med det i mixen sedan...sådant löser sig alltid.
Efter Onsdagens fatala bussresa beslöt vi oss (jag och Sara) för att sova över i studion natten till i dag. Man pallar liksom inte med att flänga fram och tillbaks hela tiden, speciellt när Johan ändå alltid verkar vara minst 30 minuter försenad...jag gillar killen,det gör jag verkligen,men jag kommer aldrig att begripa mig på hur en del människor alltid lyckas komma försent .
( En av mina bästa vänner är likadan. Jag har känt honom i 14 år och jag tror fan inte han har varit i tid en enda gång. Grejen med sådana personer är - oftast - att de har en personlighet som gör att man inte kan bli arg på dem. Det skulle ändå inte tjäna något till. En tjej jag var tillsammans med för 10- 12 år sedan var ännu värre. Vi bodde i Solna och hon skulle åka tåg till Malmö. Tåget gick vid niotiden på morgonen. Kvart i nio står hon i pyjamas och brygger kaffe och jag talar om lite försiktigt hur hon ligger till i tiden, varpå hon svarar; "Men det hinner jag väl?" He he...hon missade tåget kan jag berätta...)
Anyway...vi beslöt oss alltså för att sova över och vi hittade en engångsgrill i ett av skåpen, så vi tänkte att vi skulle grilla en torskfilé som vi hade. Men det visade sig att det inte fanns en enda tändsticka i huset. Konstigt, med tanke på den punkiga atmosfären därute, man skulle kunna tänka sig att folk rökt både det ena o det andra där. Men i vår jakt hejdade vi en gubbe som cyklade förbi på gatan och jag följde med till hans hus som låg 200 meter bort och fick tändstickor. Så det blev både grilla och umgås med lokalbefolkningen. (lokalbefolkningen skall jag komma tillbaks till en annan gång, påminn mig om det)
Bestämde med Johan innan han stack igår att vi skulle ses och fortsätta jobba vid 08.30. Låter bra sa han.
Han kom 09.45.