Lite senare...
Nu är det fredag och nu är jag hemma igen efter en vecka i studion. Fan vad jag har jobbat, jag har faktiskt hunnit med en hel del, men det är nog ungefär hälften kvar innan det är klart. Nu är bara frågan; vem kan spela in det? Var skall det ske? När skall det ske? Helst skulle jag ju vilja fortsätta på måndag, men det kommer inte bli så eftersom jag som sagt inte vet Vem, Var, När. Inte heller Hur? är klargjort ännu...
I går spelade jag i alla fall in en låt live tillsammans med hela bandet - John, Rickard och Sara. Vi gjorde "Tears Are In Your Eyes" och lyckades nog riktigt bra efter ett par tagningar. Det är första gången jag har varit med om att spela in så många instrument samtidigt. Johan upptäckte dock i efterhand att en baskaggemick hade råkat hamna på samma kanal som en av pianomickarna, så det blir till att pilla lite med det i mixen sedan...sådant löser sig alltid.
Efter Onsdagens fatala bussresa beslöt vi oss (jag och Sara) för att sova över i studion natten till i dag. Man pallar liksom inte med att flänga fram och tillbaks hela tiden, speciellt när Johan ändå alltid verkar vara minst 30 minuter försenad...jag gillar killen,det gör jag verkligen,men jag kommer aldrig att begripa mig på hur en del människor alltid lyckas komma försent .
( En av mina bästa vänner är likadan. Jag har känt honom i 14 år och jag tror fan inte han har varit i tid en enda gång. Grejen med sådana personer är - oftast - att de har en personlighet som gör att man inte kan bli arg på dem. Det skulle ändå inte tjäna något till. En tjej jag var tillsammans med för 10- 12 år sedan var ännu värre. Vi bodde i Solna och hon skulle åka tåg till Malmö. Tåget gick vid niotiden på morgonen. Kvart i nio står hon i pyjamas och brygger kaffe och jag talar om lite försiktigt hur hon ligger till i tiden, varpå hon svarar; "Men det hinner jag väl?" He he...hon missade tåget kan jag berätta...)
Anyway...vi beslöt oss alltså för att sova över och vi hittade en engångsgrill i ett av skåpen, så vi tänkte att vi skulle grilla en torskfilé som vi hade. Men det visade sig att det inte fanns en enda tändsticka i huset. Konstigt, med tanke på den punkiga atmosfären därute, man skulle kunna tänka sig att folk rökt både det ena o det andra där. Men i vår jakt hejdade vi en gubbe som cyklade förbi på gatan och jag följde med till hans hus som låg 200 meter bort och fick tändstickor. Så det blev både grilla och umgås med lokalbefolkningen. (lokalbefolkningen skall jag komma tillbaks till en annan gång, påminn mig om det)
Bestämde med Johan innan han stack igår att vi skulle ses och fortsätta jobba vid 08.30. Låter bra sa han.
Han kom 09.45.
I går spelade jag i alla fall in en låt live tillsammans med hela bandet - John, Rickard och Sara. Vi gjorde "Tears Are In Your Eyes" och lyckades nog riktigt bra efter ett par tagningar. Det är första gången jag har varit med om att spela in så många instrument samtidigt. Johan upptäckte dock i efterhand att en baskaggemick hade råkat hamna på samma kanal som en av pianomickarna, så det blir till att pilla lite med det i mixen sedan...sådant löser sig alltid.
Efter Onsdagens fatala bussresa beslöt vi oss (jag och Sara) för att sova över i studion natten till i dag. Man pallar liksom inte med att flänga fram och tillbaks hela tiden, speciellt när Johan ändå alltid verkar vara minst 30 minuter försenad...jag gillar killen,det gör jag verkligen,men jag kommer aldrig att begripa mig på hur en del människor alltid lyckas komma försent .
( En av mina bästa vänner är likadan. Jag har känt honom i 14 år och jag tror fan inte han har varit i tid en enda gång. Grejen med sådana personer är - oftast - att de har en personlighet som gör att man inte kan bli arg på dem. Det skulle ändå inte tjäna något till. En tjej jag var tillsammans med för 10- 12 år sedan var ännu värre. Vi bodde i Solna och hon skulle åka tåg till Malmö. Tåget gick vid niotiden på morgonen. Kvart i nio står hon i pyjamas och brygger kaffe och jag talar om lite försiktigt hur hon ligger till i tiden, varpå hon svarar; "Men det hinner jag väl?" He he...hon missade tåget kan jag berätta...)
Anyway...vi beslöt oss alltså för att sova över och vi hittade en engångsgrill i ett av skåpen, så vi tänkte att vi skulle grilla en torskfilé som vi hade. Men det visade sig att det inte fanns en enda tändsticka i huset. Konstigt, med tanke på den punkiga atmosfären därute, man skulle kunna tänka sig att folk rökt både det ena o det andra där. Men i vår jakt hejdade vi en gubbe som cyklade förbi på gatan och jag följde med till hans hus som låg 200 meter bort och fick tändstickor. Så det blev både grilla och umgås med lokalbefolkningen. (lokalbefolkningen skall jag komma tillbaks till en annan gång, påminn mig om det)
Bestämde med Johan innan han stack igår att vi skulle ses och fortsätta jobba vid 08.30. Låter bra sa han.
Han kom 09.45.
Comments
Posted by: Tomas E
Hehe...
Känner igen det där...
Trackbacks