I Måndags gick jag en ny postrunda och det tog en jävla tid. Vid ett tillfälle när jag kände att det inte var särskilt kul, kom en kvinna i femtioårsåldern fram. Med finlandssvensk brytning sade hon : "Du har mitt drömjobb! Är det svårt att cykla med sådär mycket post? Hur är jobbet?" Jag svarade att det är stressigt, svettigt och dåligt betalt. "Hmm...jag tror att det är mitt drömjobb, men jag har aldrig provat..." sa hon och gick iväg. Jag fortsatte min runda, var klar kvart i fem - slutade egentligen kl. fyra...
Ännu en måndagtillfredag har jag offrat på att kuta runt med post och nu är det fan på tiden att det blir lite musik gjord. Det börjar falla på plats en hel del nu, men jag har ingen brådska. Jag ska fila och pilla så länge jag har lust, jag har ju ändå ingen stress eller press på mig längre och det är skönt. Kanske tar det ett par månader, kanske ett par år, vem vet.?
Jag drömde att jag träffade Håkan Hellström härom natten. Han hade spelat någonstans och jag var helt uppriven av gråt för jag tyckte han var så jävla bra. Jag gick fram och tackade honom gång på gång för att det var så fantastiskt. En kort, konstig dröm...
Snart kan man köpa t-shirts med Beppekatten på - helt nytryckta tröjor som inte finns att få tag i någon annanstans än via mig. Mer info om det kommer snart! Håll ögonen öppna!
Allright, nu har jag inte tid med det här - ska in till piano och dator.
4