David Fridlund

Jag vägrar att tro att  man inte är mer än ett nummer, en siffra i statistiken.
Säger jag -Individ nr 1925

För det ligger ett lock över dagen, som en mörk ruvande skugga, en hand som sträcker sig efter mig. Kanske kliver det plötsligt in en galning med kniv i lägenheten när jag sitter med lurarna på skallen och jobbar med datorn. Vad gör jag då? Slåss jag eller är det lika bra att ge upp?
Nej fan, klart det inte kommer någon galning med kniv, det är bara en sådan märklig känsla i luften. En sista dagen på jorden - känsla.
När jag bodde i Solna brukade jag släcka lamporna i min etta och sitta vid fönstret och titta ut över husen och träden, jag bodde på femte våningen och såg höghusen i Blåkulla där de stod som stora hemuler och bortom dem Solna centrum. Himlen brukade lysa gul ovanför bebyggelsen och när tågen kom sprakade och blixtrade det över hela sfären som en elektrisk storm som brakade lös. Det var fint och ensamt, vackert och ledsamt på samma gång. Jag har lite av samma känsla i kroppen idag, även om jag inte kan se ut över Malmös hustak, även om det inte går några pendeltåg som lyser upp himlen som de gjorde i Solna och även om jag inte är ensam som jag var då.
Det är bara så kargt och dött.
Det är vackert och ensamt och jag bor här, men känner ingenting för det längre. I många år brukade jag njuta och nästan skratta bara av tanken på att jag bodde så centralt och så fint. När jag gick mina femtio meter till Ica kunde det bubbla i bröstet på mig av lycka, ren och oförställd glädje över att vara just där, just då. Det var ett tag sedan det bubblade så i mig och jag saknar det som fan, men jag vet att jag måste förlika mig med tanken på att jag alltid har varit och alltid kommer att vara en sökare, en som ständigt blickar bortåt, framåt, utåt. Jag kommer nog aldrig bli en sådan som är nöjd med det lilla, nöjd med att jobba, dricka öl på Fredagen och ha semester en vecka om året...jag vill tro att det finns mer än så. Det måste det göra.
Det måste det göra.
Frågan är bara om jag någonsin hittar vidare?