David Fridlund

ett svagt surr från en dator gjord på stenåldern
tävlar om en plats i mitt öra
med rören i väggarna
och fläkten på gården, kylen i köket
och mina egna tankar
- det blir trångt därinne,
en kakafoni
ingen vers och refräng
bara trängsel
som möllevångstorget en sommardag
som färjan Dover - Calais
som ett dansgolv kanske
eller Tempo på fredag
som runt billighetsdisken på ica
som bussen vid regn
eller AUC
- alla vill fram, vill synas - inte se
alla vill höras, inte höra
vill ha den bästa platsen och luft under armbågarna

är det nu man säger: stopp! och trycker Ctrl Alt Delete?
är det nu man börjar rensa bort onödiga filer?
vindsförrådet är fullt
hjärnan också
men vem bryr sig om det? Jag menar: syns det?

Surret fortsätter
jag går upp och slår av strömdosan på golvet med en naken tå
kryper ner,
drömmer om ett flygplan som
störtar